Vilken härlig dag....

Dagen började med en tur ut till Store Mosse. Idag var det bara jag o Lena som kom iväg, de andra hade annat för sig, såna där saker som trädgårdsarbete o annat krafs. Men efter att inte varit ute i friska luften så kände vi båda att det var nödvändigt med en promenad... Jag ljuger inte om jag säger att jag max under tiden 9,30 - 21,00 var inomhus max 10 minuter på hela dagen.

Promenaden tog i vanlig ordning 3 timmar att genomföra, och avslutades med en ostmacka o lite kaffe. Det är så underbart härligt ute på mossen. På vägen hem fyllde jag bensindunken med bensin för att genast sätta igång gräsklipparen o ta tag i den alldeles för vildvuxna gräsmattan. En buske har klippts ner och skottkärran som stått sen i höstas tömdes och rengjordes. Bilen spolades av (vilket inte alls märktes när den torkat igen), altanen har dammsugits och möblerna har flyttats ut till uteplatsen. Så mycket stillasittande har det inte blivit heller.

Mamma o Peter kom o tog en kopp kaffe o tjatade lite. Peter verkade vara ganska pigg trots att han inte är det. Han hade lite svårt att höra allt vi sa eftersom vanan att sätta sig på rätt stol inte riktigt infunnit sig ännu efter bara några dagars dövhet. Han satt givetvis med det döva örat mot oss och fick vända på huvudet hela tiden...

Lena kom bort en runda för att vi skulle gå på valborgsfirande på Grönelund. Efter en kvart där så gick vi hem o tog en kopp te istället. Dels för att det verkade bli försenat, och med facit i hand så märkte vi snart att det inte började förrens halv nio istället för sju som de annonserat om. Hemifrån kunde vi flera gånger höra hur de bad folket om ursäkt för dröjsmålet. När de väl kom igång igen så hörde vi hur det sjöngs några sånger, o sen tackade de för sig. Det tog ca 20 minuter... Hur dålig planering var inte det???

När grannen tände sin grill fick vi ett ryck att det skulle vara smaskigt att grilla lite, så snabbt ner till hemköp för inköp av nåt grillbart. Tog ett tag innan vi fick ordentlig fyr på grillen. Ett av få tillfällen då man känner att en karl skulle vara mer än välkommen hemma... Men till slut gick det och en mycket god grilltallrik intogs.

Tröttheten är nu total, klarar knappt att hålla ögonen öppna. Så alldeles alldeles strax så ska jag ta med mina små killar o sova, och inga klockor ska ställas inför morgondagen. Ska sova så länge jag bara kan för att sen ge mig ut i trädgården o rensa mina land...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0